31/1
Då var snart januari månad slut, men den har kommit med en hel del snö, iallafall för oss här i NÖ delen av Skåne. Inte mig emot faktiskt! Jag HATAR när det regnar och regnar och blåser. Med snö blir allt lite ljusare och jag blir lite piggare.
Valparna har också lärt sig att tycka att detta vita som faller från det stora där uppe är helt ok. Nu behöver jag inte tvinga ut dom, utan de springer själva ut och ner för trappan och rätt ut i snön. Visst turerna ute blir inte så långvariga, men de hinner göra sina behov, de flesta av dom iallafall! Och så hinner de jaga Harry och bita mamma i öronen, detta resulterar dock i att de får pisk av mamma och får gå undan med skammen och svansen mellan benen. Fast det brukar inte hålla i sig mer än några sekunder för plötsligt hittar de något annat som fångar deras uppmärksamhet.
Vi människor, jag mest hrm... har också börjat få ta till lite uppfostringsmetoder då de nu anser att hela husets prylar tillhör dom och deras kliande tänder! Asingbajsing! Men det har redan hunnits förstöras en del, som mobilladdare, en styck korg, ett par strumor och en mattekant och en annan slad som låg tillgängligt!
Det här är dock ändå något som också glöms ganska snabbt av oss tvåbentingar när de fyrbenta liven kommer och hoppar upp på soffekanten och viftar på sina små svansar och blinkar sött... Lyft upp mig matte... snälla!
Så klart att matte lyfter upp! Även om husse blänger!
Valparna har kommit in sig ganska bra hos Harry och Tyson också och t.o.m. gamla gubben Harry kan minsann få för sig att leka lite med dom. Bara när det är matdags som valparna bör hålla sina små nyfikna nosar ifrån Harry och Tysons skålar. Maten är deras liv och vaktas med densamma!
Jag har också fått mail från Evanescos ägare, som nu kallar henne för Daizy, och de hälsar att allt går bra, och hon ser ut att må bra. Glad uppfödare!
Lilla Daizy Magic Wonders Evanesco
Blondie, fin fina tösen!
Bus med Tyson.